Kayano (16 dar kvar)

Kayano kan du vara själv, var Niklas kommentar när jag SMSat kodordet Kayano till honom. Kayano är japanska och betyder ordagrant översatt ”Jä*ligt skön sko”.

Hur kommer det sig att jag sitter nu och skriver allt detta… Jag har blivit sponsrad! Jo, det är sant!!! Mamma och Pappa har tyckt synd om mig att jag får antingen ont i benet eller blåsor av mina skor och har helt frivilligt erbjudit mig att sponsra mig… Utan att jag behövde tjata… Ärligt!

Tanken var att jag skulle ge mig av dit imorgon. Men tillfället gavs idag och jag tog den. På eftermiddagen på jobbet satte hantverkare igång och borrade hål i tak och golv för att dra nya rör. Det lät och dammade riktigt rejält, så jar packade ihop och gick, vid fyratiden. Jag hade faktiskt på känn att detta skulle ske och jag hade packat med mig min löparskor.

Väl på Runners Store började VM i skoprovning. Jag pronerar mer på vänster ben än höger. Skor som testades var Saucony, som jag ratade innan jag ens sprungit i dem. Sedan sprang jag i ett par New Balance. men det var något kosntigt med plösinfästningen som skar in i tår när jag böjde foten. Sedan var det Asics Foundations tur. Den var skön men kändes klumpig att springa i. GT 2130 är riktigt skön men gav inte riktigt det stödet som jag behövde. Jag tror att ytterligare ett par New balance testades. Därefter frågade jag lite försynt om utifall, eventuellt, möjligtvis kanske Adidas kanske skulle kunna ha en modell som kunde passa mig. Ut från lagret kom han då med ett par Asics Kayano. De satt som en smäck! Som hand i handske! Som gjutna på foten. Löptestet gav vid handen att den gav ett bra stöd. Inte helt perfekt stöd, men bra.

Under tiden som jag provade skorna blev jag fotograferad… Jo, inte utav filmkameran som filmar löpsteget, utan av en livs levande journalist där som gjorde ett repotage om Runners Store för en sportbutiksfacktidning. Jag hintade om att jag var minsann en bloggare och att jag alltså också skrev. Det är rätt många som läser min blogg, sa jag. Han greppade inte min hint om att skriva om den i tidningen… Han sa att alla tydligen skrev blogg nuförtiden och att snart skrev väl hans mamma en blogg också… Jag förstår nu varför killen harvar på en facktidning… Han skulle inte kunna identifiera en bra story om den hoppade upp och bet honom i ar*let… Det var tydligen inte skottat ända fram hos honom. 🙂

Jag som tycker att det är ganska saftigt med 1800:- för ett par skor. Nu betalade jag iochförsig bara 1620:- eftersom jag har klubbrabatt. Men tyvärr är det så att det är de dyraste skorna… Men det var också de som var de bästa skorna för mig idag. Det måste man kosta på sina ben.

Dagens pass skulle bli ett 8km långt pass med några vändor i en kortbacke. Görel-älsklingen var på möte och Adrian-9 var på fotbollsträning så jag gav mig iväg. När jag hade kommit 4km ringde gumman och hade inga nycklar med sig och hon frös och var trött. Jag fick korta ner passet och ta närmsta vägen hem för att släppa in henne, halvvägs hemma ringde nuvarande fotbollstränaren Douglas och berättade att han hade skickat hem Adrian-9 från träningen för att han uppträdde illa. Adrian-9 vill nu sluta spela fotboll i HAIS och börja spela i Enskede. En mytbildning finns bland killarna om att den klubben aldrig förlorar.

När jag hade hittat Adrian-9 gick vi hem. Jag hade då inte sprungit mer än drygt 5km. Jag släppte in dem och fortsatte för att göra några kortbackar. Det blev två. Jag saknade inspiration och jag behövde gå på toa. Totalt blev det 7,7km löpning. Det var ett dåligt pass. Men det var med de nya skorna och de var precis lika sköna som det japanska namnet antyder. Det fanns en antydan till att det skavde lite på en gammal blåsa. Det kommer säkert att gå över. Blåsan måste läka klart först och skorna mjukas upp… Men det känns som om jag idag har inlett en ny kärlekshistoria, med ett par nya löparskor. Och jag hoppas att jag inte blir sviken av dem… Please don’t let me down!